Möt Carina Andersson

I en serie intervjuer möter vi medlemmar ur Centerpartiet i Lilla Edet. Gamla veteraner och nyblivna medlemmar, med eller utan uppdrag. Först ut är Carina Andersson, bosatt i Nygård och ordförande i kultur- och fritidsnämnden i kommunen. En engagerad kvinna som står stadigt i Centerpartiet, men som inte kan se sig satsa på politik som heltidsyrke.

Carina, du är ju inte född och uppvuxen här i Lilla Edet. Var kommer du ifrån ursprungligen?

Nu har jag bott i Lilla Edet i 25 år, men jag är uppvuxen i Östergötland. Det var kärleken som avgjorde att jag hamnade här. När jag träffade Jörgen - min man - var han tydlig med sin kärlek till Lilla Edet och jag förstod att det skulle bli svårt att rubba honom. Så vi hamnade här!

Hur kom det sig att du gav dig in i politikens värld?

Vi skulle göra arbeten om de politiska partierna på mellanstadiet och vi hade en väldigt duktig lärare. Jag valde redan då att fördjupa mig i Centerpartiet. Då visste jag egentligen inte så mycket om politik, men i och med folkomröstningen om kärnkraft 1980 sattes mitt engagemang verkligen igång. 1981 gick jag med i CUF, Centerpartiets Ungdomsförbund, som ökade intresset ännu mer. CUF gav en stark social sammanhållning med många goda vänner. Det är också delvis därigenom jag träffat min man!

Så kärnkraften var en stark fråga för dig?

Absolut, energifrågor är fortfarande viktiga för mig. Hur vi kan vara energieffektiva på våra anläggningar, bland annat. När det gäller kärnkraften är min inställning att vi inte borde ha någon kärnkraft. Främst eftersom vi idag inte har ett tillräckligt bra sätt att hantera kärnavfallet, som då lämnas till kommande generationer. Men det går inte att ersätta dagens kärnkraft med en enskild annan energikälla, utan vi borde ersätta den med flera olika energikällor.

Är det samma frågor som känns mest angelägna idag? Eller har det ändrats?

Energifrågorna har jag fortfarande kvar som viktiga frågor, men det som kanske har blivit viktigare är matfrågan. Vilka råvaror som används, vad vi stoppar i oss och liknande. Skolfrågor är en annan sak jag tycker är viktigt, och även den psykiska ohälsan hos framför allt barn och unga. Det kanske inte är de mest prioriterade frågorna på den politiska dagordningen, men i och med att jag har ett så brett uppdrag så ligger de frågorna ”runt mig” hela tiden.

Psykisk ohälsa hos barn och unga, är det något du stött på i ditt arbete i skolan?

Både ja och nej. Jag har jobbat som lärare i många år med elever som haft särskilda behov. Om personalen som jobbar med eleverna inte klarar av att lösa det uppdraget kan det så småningom leda till psykisk ohälsa hos barnen. Det blir sedan blir en politisk fråga. Rent krasst så belastar det ju samhället ekonomiskt. Då kanske det skulle vara bättre att lägga de pengarna på att jobba förebyggande, att möta eleven redan i de lägre årskurserna och ge rätt stöd tidigt. Då kan vi kanske undvika både utgifter senare, och minska antalet barn som inte mår bra i skolan.

Du är ju ordförande i kultur- och fritidsnämnden. Är det ett val som sammanfaller med dina egna intressen och arbete, eller vad du tycker är viktigt i politiken?

Ja, det är det absolut. Jag brukar säga att ”det här är det roligaste uppdrag man kan ha i en kommun!” Visst kan det vara tufft, särskilt nu ekonomiskt, men det är något annat än exempelvis LSS-frågor, äldrevård och sånt. Någonstans, om man skall förenkla uppdraget, jobbar vi med människors fritid och hur man kan förbättra den. Fritiden skall ju vara lustfylld tänker jag.

Var arbetet som ordförande ungefär som du tänkte dig när du tillträdde?

Jag satt som vice ordförande under förra mandatperioden, och innan dess satt jag i nämnden som ordinarie ledamot. Så jag hade ganska bra koll på vad uppdraget innebar. Men det är verkligen stor skillnad på jobbet som ordförande, och jobbet som vice ordförande. Det kanske jag inte förstod som vice ordförande. Det handlar om att du behöver vara förberedd på ett helt annat sätt. Det är du som sätter dagordningen, både praktiskt och hur vi jobbar tillsammans. Huvudansvaret ligger ju på mig. Det är inte alltid helt enkelt.

Är det lätt att ta på sig för mycket som ordförande?

Det är viktigt att hålla isär: vad är min roll som politiker och vad är tjänstemännens ansvar? De har ju också ett tungt ansvar. Vissa saker är ju inte politikens uppgift. Jag är väldigt engagerad, och när en fråga dyker upp så kan jag ofta tänka att ”det här skall jag försöka lösa!”, och så får jag kanske påminna mig om att det inte är min roll att lösa. Ibland kan det vara svårt att hålla isär. Frågan om vad som skall göras är politikens ansvar. Och sedan hur det skall göras, det är förvaltningens ansvar.

Blir du lätt för engagerad?

Det är något jag behöver träna på, att hålla vissa frågor ifrån mig. Det är viktigt att vara tillgänglig och engagerad, men det får inte ta över. Jag kan nog ha lite ”missionärstänk”, att jag vill göra så mycket och hjälpa till överallt. Det är väldigt roligt, men man skall ju orka också!
Även om vi är en liten nämnd sett till antalet ledamöter, personalmässigt och ekonomiskt sett, så har vi ett väldigt brett spektrum av olika typer av verksamheter. Det är föreningslivet, det är kulturskolan, anläggningsteamet, biblioteken, kultursamordnare och sedan något år tillbaka även ungdomscoacherna.

De verksamheter som du räknar upp går ju lite ”in i” varandra. Är det positivt eller negativt för ditt arbete?

Absolut positivt! Jag skulle vilja att de går in varandra ännu mer. Mer samarbete, mer samverkan. Vi har äntligen kommit igång lite mer på det spåret. Kommunfullmäktige har gett tre nämnder i uppdrag att jobba för barn och ungas hälsa. Politiskt så tror jag att de flesta är överens om att detta är en bra idé, att samverka som vi gör. Kultur- och fritidsfrågorna berör många områden, och om man får tänka lite brett så ser jag att kultur- och fritidsnämnden faktiskt kan samarbeta med alla nämnder.

Lilla Edets kommun står inför en hel del ekonomiska utmaningar. Hur påverkar det kultur- och fritidsfrågorna?

Det är jättetufft. På vår budget på cirka 25 miljoner så behöver vi spara omkring 2 miljoner. Procentuellt sett har vi den största besparingen. Vi har under året fått en del ökade kostnader. Tillsammans med besparingarna så gör det läget ännu tuffare. Nämnden gav alldeles nyligen förvaltningen i uppdrag att se över ett förslag på en generell besparing i alla våra verksamhetsområden. Förvaltningen skall ta fram en konsekvensanalys till januari, med några specifika perspektiv.

Vilka perspektiv är det som skall finnas med i den konsekvensanalysen?

Det första är hur en besparing kommer att påverka föreningsliv och studieförbunden. Det andra är hur det kan komma att påverka barn- och ungdomsverksamheten, tredje perspektivet gäller lokaler och det fjärde och sista rör personalen. Vi vill veta hur en besparing kan påverka dessa områden. Inte bara rent negativt, utan även vad det finns för möjligheter.

Om nu svångremmen behöver dras åt och det blir tuffare tider rent ekonomiskt, vad kan göras för att behålla en god nivå på kultur- och fritidsfrågorna framöver?

Ja, konsekvensanalysen är ett bra första steg. Jag brukar alltid vara en person som ser positivt på saker i alla lägen, och se möjligheter. Men nu är det tufft. Det kommer att påverka våra verksamhetsområden, hur vi än gör. Vi måste trots det ändå leta möjligheter, som att samutnyttja lokaler. Lokalkostnaderna står för runt 80% av de bidrag vi betalar ut. Rent krasst kan det vara så att vi behöver sänka ambitionsnivån. Jag har varit tydlig mot både förvaltning och nämnd är att med tuffa besparingar framför oss kan vi inte ha kvar samma mål och uppdrag som vi haft tidigare. Politiken måste gå före och visa, att vi sänker ambitionsnivån. Men besparingarna vi gör måste vara så bra och rätt som möjligt!

Vad fyller kultur- och fritidsnämnden för funktion i Lilla Edet under 2020-talet?

En stor funktion att fylla tror jag. Särskilt när det gäller att få folk att bli mer fysiskt aktiva. Folkhälsan är ett övergripande mål som rör alla nämnder. Där kan kultur- och fritidsnämnden ha en viktig roll, även om det är ett långsiktigt arbete. Vi har också utmaningar framför oss som inte bara rör ekonomi. Föreningslivet har lätt att locka barn och unga, men svårare att hitta ledare. Där har vi lite jobb att titta på under de kommande åren.

Finns det något annat specifikt exempel på kommande utmaningar?

Läsningen är en sådan sak. Det gäller inte bara för Lilla Edet. Men det är fler barn och unga som läser allt mindre. Det är en fråga som jag brinner för i min profession, men även politiskt. En ökad läslust och god läsförståelse är en viktig grund för att kunna förstå samhället vi lever i. Läsningen påverkar betygen, måluppfyllelsen, men också förståelse av vårt samhälle, de beslut som fattas där man bor och utan läsningen går man miste om så mycket.

Vad gör du om – eller när – du någon gång känner att ”detta var inte ett beslut jag kan stå bakom” i politiken?

Sådant har jag varit med om, visst har jag det. Och det känns inte alltid särskilt bra. Jag är egentligen inte någon kompromisspolitiker, haha! Fast, det är något jag fått lära mig. Att man måste kunna kompromissa om man skall få något gjort. Så... jag jobbar på det!
Jag säger vad jag tycker, och jag är envis av mig. Men till slut får man lämna vissa saker bakom sig för att kunna göra nytta på andra håll.

Du är ju gift med Jörgen Andersson som är ordförande i Tekniska nämnden. Det finns ju inte pengar till allt i en kommun, har det påverkat diskussionerna runt middagsbordet?

Vi tycker inte samma om allt. Visst kan det påverka. Självklart så stöter och blöter vi mycket. Vi har i grunden väldigt lika värderingar, men ibland är vi självklart oense om vissa saker. Ibland kan det röra någon detalj, och ibland bara en vanlig brist i kommunikationen mellan två makar. Ofta menar vi samma sak men uttrycker det på olika sätt. Under åren har vi haft bra stöd av att diskutera med varandra. Och det tror jag har varit väldigt bra. Annars hade nog den yngsta av våra två vuxna barn inte valt att engagera sig i Centerpartiet, utan kanske gått en annan väg!

Hur det i politiken annars, är det viktigt att ”ha rätt”? Och är det viktigt att få igenom sin vilja?

Ja, det är ganska viktigt för mig tror jag. Jag är ju som sagt inte så bra på att vara kompromisspolitiker... Men det beror så klart på vilken fråga det gäller. Ibland kan jag vara väldigt driven, särskilt när jag sitter i ansvaret för stora och viktiga frågor. Ett utvecklingsområde hos mig själv är väl att kunna kompromissa lite bättre, haha!

Du låter inte som det perfekta materialet för att bli yrkespolitiker på hög nivå?

Nej, det är helt rätt! Det är jag inte, jag hade inte kunnat acceptera all köpslående i politiken. Det ligger mycket i min personlighet att stå upp för vissa viktiga saker. Då kan jag inte kompromissa bort dem. Kanske är det så att jag känner att fler saker är viktiga och orubbliga än hos vissa andra? Jag vet inte. Men jag gör verkligen inte detta jobbet för pengarna, utan det är mer ett personligt driv som ligger bakom mitt engagemang. Kanske är jag för mycket idealist, definitivt när det gäller att göra detta på heltid.

Hur ser du på debattklimatet idag, och rollen som politiskt engagerad?

I Lilla Edet tycker jag att debattklimatet påverkas mycket av en ganska negativ inställning till saker och ting. Jag vet inte hur mycket det skiljer sig mellan Lilla Edet och nationell nivå, men jag saknar den positiva synen. Det vore roligt om vi kunde komma ur det, och börja se möjligheter istället för att bara se problem. Då hade vi kunnat bättre ta tillvara kreativitet och nya lösningar istället för att tro att inget går att förbättra.

Den lokala politiken påverkar medborgarna i kommunen väldigt konkret, men hur gör man för att få fler att intressera sig för arbetet och vad som händer?

Kanske låter det lite motsägelsefullt, men jag tror att man behöver tänka på både de stora och de små frågorna. Allt från enskilda asfaltsvägar i ett villaområde som behöver fixas i ordning och att någon politiker tar till sig frågan, till större frågor som också ligger folk nära. Jag tror att politiken behöver bli bättre på att ”sätta ihop” olika frågor. Bli bättre på att förklara komplexa frågor. Alla skall ju kunna ta del av samhället och det som händer i det, även politiskt. Vi skulle behöva bli bättre på att förklara helheten i det vi gör och de beslut som fattas. Att ta diskussioner och föra dialog är viktigt, när folk känner att de är för långt ifrån politiken och de beslut som fattas är det lätt att de griper efter enkla svar på svåra frågor.

Slutligen. Vad har du för förhoppningar inför 2020-talet?

Oj, vilken svår fråga. Om jag ser det ur det politiska sammanhanget så skulle jag önska att våra elever går ut med bättre betyg. Och att fler elever får njuta av bra böcker. Att vi ökar den fysiska aktiviteten hos invånarna är också viktigt, det bidrar i sin tur till bättre hälsa.

Jag skulle också verkligen önska att vi kunde ta hand om varandra mer. Se till alla människors lika värde, något som är viktigt för mig både politiskt och i mitt arbete. Det är svårt att sätta ord på det, men jag skulle önska att nästa decennium präglas av mer medmänsklighet!