Läkare och sjukskrivningar

Ett antal läkare är kritiska mot att de måste skriva korrekta medicinska underlag för att Försäkringskassan ska kunna besluta om sjukskrivning.  Sen tidigare vet man att 70% av de medicinska underlagen  ej innehåller tillräcklig information för att Försäkringskassan ska kunna fatta beslut om sjukskrivning. När man förr trodde att sjukskrivning var en dundermedicin som var bra för alla och inte hade några biverkningar lät man det passera, beviljade sjuksrivning, vilket ledde till att Sverige hade världens friskast befolkning med världen längsta sjukskrivningar. Nu vet man att ordination av sjukskrivning liksom ordination av läkemedel eller operation är behäftat med ett antal svåra biverkningar. Därför har landstingen fått en miljard för att utbilda läkare och för att förbättra samarbetet mellan Försäkringskassa och sjukvård. Dessutom har Socialstyrelsen och Försäkringskassan i samarbete med läkarnas organisationer tagit fram gemensamma riktlinjer för alla enklare sjukdomstillstånd. Ex vis operation av blindtarm och fysiskt betungande arbete ska sjukskrivas tre veckor. Den läkare som håller sig till riktlinjerna behöver inte motivera ytterligare. Samtidigt har Försäkringskassan beslutat sig för att ställa krav på hur intygen formuleras. Rätt logiskt kan jag tycka. Så kommer då klagande kollegor. Jag känner igen diskussionen från tio år tillbaka då läkare blev tvungna att ordinera läkemedel genom att ange både namn på läkemedlet, koncentration, beredningsform, administrationssätt och dos.  Orsaken till regelskärpningen var att ett antal patienter dog eller skadades av felaktiga ordinationer. Även då gnäll. Tiden ska inte användas till byråkrati utan till patientkontakt. Jag är övertygad om att patienterna förutsätter att både läkemedelsordinationer och medicinska underlag för beslut om sjukskrivning görs på ett korrekt sätt. Även om det ställer nya krav på kollegorna.