Skär så nära korven som möjligt..

Ja, så går väl någon historia om någon som var så snål att det inte blev något sovel alls, eftersom viljan att betala priset uteblev. EU-kommissionen har ställt krav på medlemsländerna att var och en, ska utifrån ett fastställt ramverk, ange systemgränser och nivåer för vad som betraktas som ett nära nollenergihus. Inte ett passivhus, men något som är energieffektivt och ändå möjligt att producera som småhus, flerfamiljshus eller lokaler.

Efter att ha läst igenom Boverkets rapport med alla bilagor och därefter ha deltagit under den presentation som gavs inför branschen, dess organisationer och aktörer idag, ökar förvirringen och i någon mån besvikelsen hos mig. Det framgår med önskvärd tydlighet att det inte var med någon större entusiasm som Boverket åtagit sig den här uppgiften. Den tilltänkta danspartnern Energimyndigheten bjöds inte upp i tid och när det var dags att dansa så var det Paso Doble och inte Slowfox som gällde (eller var det tvärt om).

Vid flera tillfällen menade man att det hela egentligen var rätt meningslöst, eftersom de stora besparingarna görs i det befintliga beståndet - miljonprogrammet. Visst, men det vi bygger idag är befintligt bestånd i morgon, speciellt om det stämmer som någon sade att husen ska stå kvar om 200 år. Att mycket händer inom energiområdet och åren från nu till 2021 när dessa krav om de beslutas, träder i kraft är väldigt lång tid. Vid det laget borde det vara naturligt att ha siktet inställt på nästa skärpning till 2026, o.s.v.

Kritiken kom från många håll och inte minst småhusföretagen inom TMF var väldigt kritiska, tillsammans med värmepumpstillverkarna. De menade att den viktningsfaktor (2,5) som förts in för att kompensera för driftelen till dessa pumpar var för hög och tvingade ner energiprestandan i själva huset till orimligt låga nivåer. Detta var även Byggindustrierna kritiska till, men de var allmänt oroade över att det skulle fördyra bostadsbyggandet. Tidigare har de kritiserat kommunerna för deras höga ambitioner på energiområdet som har lett till särkrav. Nu presenteras nivåer som inte är extrema men som ger en generell och skarpare nivå. Då är inte det bra heller. Man vet inte vad man ska tro. I förslaget fanns ett wild card för den som har tillgång till det som kallas för flödande energi i någon form (vind, sol - inte bioenergi). Det är bra, men innebär i praktiken att bara man har tillräckligt med den varan kan man bygga ett hus i tältduk och ändå få det godkänt.

Det finns några tankefel som grundar sig i ovilja med att se fördelarna med att föregå och inteckna den teknikutveckling som drivs av högt ställda krav. Man kallar det till exempel kunskapsuppbyggnad en kostnad, när det i alla andra sammanhang är en investering. Man är inte ett dugg intresserade av att hitta gemensamma nämnare och definitioner i Norden trots att det är vad många efterfrågade (t.ex jag).

Ett starkare Norden där det byggs mer bostäder till lägre kostnad kan åstadkommas genom fler gemensamma regler. Det som presenterades idag är väl närmare att betrakta som ännu ett gränshinder. Så mycket mer kritik ska jag inte komma med just nu. Det mesta som framförts här är präglat av det jag hört under dagen och inte så mycket egen analys. Kan konstatera att jag hade förväntat mig bättre, men är inte förvånad att det blev som det blev - ett oskarpt snitt, precis i änden av korven.

Nu ska förslaget ut på remiss över sommaren och i augusti, sedan fattar regeringen ett beslut som sedan blir en skrivelse som hamnar hos oss i Riksdagen senare i år. Då lär vi få återkomma om inte förr. Ett stalltips är att Centerpartiet skriver en följdmotion på förslaget som regeringen presenterar. Ett annat är att det inte blir en enkel sak för samarbetsregeringen att snabbt komma överens om det här, sedan de läst alla kritiska remissvar.

Men kom ihåg att när dessa regler trätt i kraft har vi en annan regering!

Ola Johansson

Centerpartiet