Regeringens bostadspolitik - ett fuskbygge
Bostadsministern hade i söndagens (den 20/9) Agenda svårt att övertyga någon om att det stolta målet om 250 000 nya bostäder till 2020 skulle täcka behovet, när Boverket menar att det dubbla borde vara vägledande för regeringens målsättning. Han hade som vanligt få konkreta besked att komma med om vad som ska göras för att få fart på byggandet. Inga ytterligare regelförenklingar är att vänta utöver de som redan beslutats och utretts av Alliansen. Den enda utredning han själv tagit initiativ till handlar om att krångla till relationen mellan hyresgäster och fastighetsägare.
I dag presenteras budgeten. Där väntas kostnaderna för byggbranschen öka med 2,4 miljarder när arbetsgivaravgifterna för 50 000 byggjobbare under 25 år fördubblas. ROT-avdraget minskar och vi kan redan se hur branschen överbokas fram till årsskiftet för att sedan förlora beläggning efter årsskiftet. Det sänkta ROT-avdraget hotar enligt Byggindustrierna 8300 arbetstillfällen. Fyra av tio kan tänka sig att fortsättningsvis köpa den sortens tjänster svart när ROT-avdraget minskar.
Se Byggindustriernas rapport här.
Regeringen satte tidigare sitt hopp till investeringsstödet till små lägenheter i storstäderna på 3,2 miljarder. Det har inte varit en framgång att "dopa" marknaden med skattemedel och kommer inte vara det nu heller. Speciellt inte som det behövs betydligt mer pengar för att göra någon verklig skillnad. De hyresrätter som är överkomliga idag är de som byggdes innan subventionerna avskaffades, vars hyror är satta med bruksvärdesprincipen, det vill säga reglerade hyror, som bidrar till att hålla tillbaka rörligheten. Nya lägenheter är oftast inte överkomliga för unga, nyanlända, ensamhushåll och stora familjer där föräldrar är arbetslösa eller deltidsarbetande. Samtidigt är det många som har förutsättningar att äga sin bostad, men som sitter kvar på förmånliga hyreskontrakt i attraktiva lägen.
En byggbonus är utlovad som är tänkt att stimulera kommunernas planaktivitet. 1 Miljard kronor ska användas för att ersätta kommuner som inte tidigare har haft någon bostadspolitisk planering eller ambition. Den finansieras genom att regeringen minskar ner utrymmet på 3,2 miljarder till investeringsstöd med en tredjedel till 2,2 mdr. För att komma åt subventionerna måste byggbranschen göra om kalkylerna och påföra kostnader på de bostäder som trots allt planerats med investeringsstöd under 2016. Det är precis detta som är felet med den politiken. Oförutsägbarheten gör att man hellre väntar, än agerar och bygger enligt förutsägbara och hållbara spelregler. Det enda Byggindustrierna önskar sig är enklare regler, färre överklaganden och mer mark att bygga på. Inget av detta ingår i den Rödgröna bostadspolitiken.
På torsdag kväll behandlas bostadspolitiken på Centerpartiets riksstämma i Falun. Om programmet går igenom kommer vi att med Närodlad politik få fler regelförenklingar för fler bostäder och bättre fungerande bostadsmarknad där redan existerande bostäder utnyttjas bättre och det blir mer attraktivt att äga sin bostad. Vi får särskilda regelförenklingar på landsbygden, bland annat enklare strandskydd och friare utomplansbestämmelser. Vi får en bättre samplanering av infrastruktur och bostäder och privat initiativrätt för byggföretag. Vi vill trappa ner ränteavdragen och se över beskattning av köp, ägande och försäljning av bostad. Det vill säga precis det som branschen efterfrågar och som långsiktigt är bäst för Sveriges ekonomi.