Arbetskooperativ får bättre villkor
Riksdagen beslutade i onsdags anta en modernare lag om ekonomiska föreningar. Bra, välkommet och på tiden. Jag skrev motionen åt Alliansen och fick stöd av Sverigedemokraterna. Riksdagen beslutade att medlemmar i arbetskooperativ ska kunna komma överens om att tillåta en återbetalning vid utträde som överstiger insatskapitalets nominella värde. Viktig drivkraft för dessa kooperativ att kunna växa och en kraftfull markering till de rödgröna och regeringen som inte förstått den kooperativa grundtanken, den att kunna bestämma själva, tillsammans.
Den kooperativa företagsformen är starkt förknippad med centerrörelsen och vår bakgrund, liksom den är med arbetarrörelsen. Det handlar om en mer än 100-årig gemensam historia av samhällsnytta i städer, småsamhällen och landsbygd.
Den har gett landsbygdens folk frihet och bidragit starkt till att munnar har kunnat mättas och att små jord- och skogsbrukare, lantarbetare, kunnat spara för att ge sina barn en utbildning. Industriarbetare, lägre tjänstemän och deras familjer har stärkts genom bland annat Kooperativa förbundet – numera med varumärket coop som idag har 3,5 miljoner medlemmar.
Möjligheten att slå sig samman och driva en kvarn, ett mejeri, ett slakteri, en butik eller en inköpsförening har varit ett sätt att stärka den enskilde gentemot systemen om det så är storkapitalet eller staten. Försäkringsbolag och banker startade en gång - och drivs ännu idag som ekonomiska föreningar.
Fortfarande väljer många människor arbetskooperativet som grund för sitt företagande. Som framgår av betänkandet är det 15 000 ekonomiska föreningar som finns registrerade hos Bolagsverket.
Förskolor är ett exempel, secondhand-butiker, hantverk, sociala företag, vindkraft, bostadskooperativ och bygg-gemenskaper, specialister inom sjukvård, ingenjörer och jurister. Många är exemplen på moderna och nystartade ekonomiska föreningar och arbetskooperativ.
Vi har lyssnat till Coompanion när vi föreslår en lagändring som innebär möjligheten för den enskilde medlemmen att ta ut ett större kapital än det nominella värdet när man lämnar verksamheten. Det finns en risk att medlemmar istället för att långsiktigt bygga upp kapital och investera i sitt företag väljer att ta ut vinsten i form av lön och ersättningar. Skälet till det kan vara att det inte varit tillåtet att ta ut ett större kapital när du lämnar kooperativet än vad du satt in.
Det är svårt att förstå varför regeringen vill hindra detta! Vårt förslag är ju exakt detsamma som utredningen förespråkar, nämligen att huvudregeln är att endast insatskapitalet kan återbetalas, men med ett undantag för just arbetskooperativen. Det ska finnas en maximigräns som baseras på summan av medlemsinsatsen och medlemmens andel av föreningens fria egna kapital.
Nu invänder regeringspartierna och säger att den här möjligheten redan finns genom insatsemissionerna, men det är inte riktigt samma sak. Enstaka beslut om insatsemissioner betyder inte att medlemmen kan räkna med att få sin del av värdetillväxten.
Vi har lyssnat på Coompanion som menar att det just i arbetskooperativ, där medlemmen är beroende av föreningen för sin försörjning, behövs en förutsebarhet och att möjligheten att få ut mera än medlemsinsatsen skulle göra arbetskooperativ till en mer attraktiv form av företagande.