Fortsätt våga och tänka framåt!
Det går bra för Gotland på många olika sätt. En utveckling vi alla behöver hjälpas åt för att fortsätta framåt. Det lokala engagemanget är vår styrka, skriver Stefan Nypelius.
Det går bra nu! Gotlands befolkning ökar för sjunde året i rad och är nu över 60 000 personer. Speciellt är att befolkningsökningen på Gotland är större än snittet i landet och även högre än i Stockholm. Ökningen med 438 personer motsvarar 0,73 procent jämfört med 0,51 procent i riket eller 0,62 i Stockholm. Det är en trend med utflyttning från städer som varit i några år men i pandemins spår blivit ännu tydligare. Enligt en undersökning så vill mer än var fjärde svensk flytta till landet. Att pandemin påverkar vad vi värderar med vårt boende är en av orsakerna.
Tidigare flyttade vi till jobben, nu skapar vi jobben där vi vill bo!
Det känns då helt rätt att vi satsar på skolor runt om på Gotland. Tillsammans med den nya regionala utvecklingsstrategin (RUS) kan vi möta nya utmaningar. Den är resultat av lång tids arbete och en gemensam syn på hur vi vill att Gotland ska vara om 20 år. Gotlands RUS har en styrka i det breda engagemanget från privatpersoner, föreningar, näringsliv, myndigheter och många fler. I strategin pekas besöksnäring, mat och livsmedel samt näringslivets energiomställning ut som områden med potential till tillväxt genom smart specialisering. Långsiktiga och utvecklingspositiva beslut som till exempel den omfattande bredbandsutbyggnaden för tio år sedan bidrar till möjligheterna i dag. Vi måste fortsätta våga - och tänka utveckling!
Gotland har positiv utveckling men ännu finns det jobb kvar att göra. Skattekraften för Gotland ligger på cirka 87 procent av rikets medelskattekraft. Den nivån har vi legat på senaste 10 åren. Skattekraften är viktig för hur mycket skatteintäkter vi får till Gotland. Kan vi förbättra skattekraften så får vi också mer medel för att bygga den samhällsservice vi vill ha. I relation till skattekraften behöver Gotland lägga större andel på personal för vara konkurrenskraftig jämfört med regioner med bättre skattekraft. Det är därför viktigt med fortsatt arbetet i genomförandeprogram för att tydliggöra RUSen och öka tillväxten.
Just nu pågår en viktig diskussion om lärares löner och om yrket. I samband med det lyfts krav på förstatligande av skolan. Jag har jättesvårt att se hur detta ska kunna lösa de problem och utmaningar som skolan i Sverige har. Hur gynnar det samverkan och övergång mellan förskola och grundskola om grundskola/gymnasie förstatligas och förskola förbli kommunalt ansvar? Hur ska samarbetet mellan skola och övriga kommunala verksamheter bedrivas? Hur förändras/påverkas den demokratiska processen och rollfördelningen? Ska även elevhälsan, lärarassistenter, fritidshem omfattas eller är det bara lärarna som ska bli statligt anställda?
För mig skapar förstatliganden fler nya problem än vad det löser. Jag anser däremot att staten ska ta ett större ekonomiskt ansvar eftersom staten sätter regelverk och lagar.
Stefan Nypelius (C)