Det är här som det offentliga bör lägga sitt krut

Det är genom höjd kvalitet i skolor/ förskolor i mindre attraktiva områden och i glesbygderna som vi på riktigt kan bryta segregationens grunder – inte genom minskad valfrihet, social ingenjörskonst eller ovilja att ta tag i problemen.

Debatten går het kring hur vi kan skapa en jämställd och rättvis skola. Två i mina ögon alltför smala perspektiv förekommer flitigt i diskussionen. Vissa anser att vi ska minska möjligheterna för föräldrar att välja skola, andra menar att vi i stället ska sluta att ekonomiskt stötta skolor som ligger i socioekonomiskt utsatta områden.

Problematiken kring den ojämlika skolan bottnar ofta i ett snedvridet elevunderlag där vissa skolor har barn med resursstarka föräldrar och andra skolor har barn med mindre resursstarka föräldrar. Ofta hänger dessa skillnader ihop med de socioekonomiska strukturerna i området där skolan ligger.
I de bästa av världar skulle människor göra livsval som gynnar de allra flesta. De skulle ha integration som en av parametrarna när de skulle avgöra vart de skulle flytta och var de skulle bo. I ett sådant samhälle skulle vi inte behöva oroa oss för obalans i elevstrukturer eller skolresultat; vi skulle ha en rättvis och jämställd skola.

I verkligheten är det snarare så att medvetna föräldrar, oavsett hur måna de är om samhällets behov av integration, sällan är villiga att välja skola med integration som mål – de allra flesta föräldrar vill inte använda sina barn som brickor i ett integrationspolitiskt spel utan vill skapa en så trygg och utvecklande miljö som möjligt för sina barn.

För att öka sannolikheten att medvetna och välutbildade föräldrar ska sätta sina barn i kommunala skolor i mindre attraktiva områden så behöver de kommunala skolorna i dessa områden vara riktigt bra. Så är dock inte fallet idag. Det råder fortfarande brist på behöriga lärare, lärarassistenter och lärare med specialpedagogisk kompetens. Elevhälsan behöver stärkas och samarbetet mellan socialtjänsten och polisen behöver fungera bättre. I utsatta områden och i glesbygderna är dessa brister extra tydliga.

I strävandena efter en rättvis och jämställd skola är det här som det offentliga behöver stötta upp och lägga sitt krut. Det är genom höjd kvalitet i skolor/ förskolor i mindre attraktiva områden och i glesbygderna som vi på riktigt kan bryta segregationens grunder – inte genom minskad valfrihet, social ingenjörskonst eller ovilja att ta tag i problemen.

Lina Cederlöf Lundgren (C), Nytillträdd ledamot i Utbildningsnämnden