Ett rent vattnen – en viktig fråga i dag
”Jag går och fiskar” med Gyllene Tider är en klassiker. Då gäller det att vi har ett rent vatten och fisk som mår bra.
Kan man äta fisk fångad i Sverige utan att oroa sig? Enligt Vårdguiden finns det restriktioner om hur mycket fet fisk man bör äta, speciellt för gravida och ammande kvinnor samt för barn, detta på grund av gamla miljösynder som PCB, dioxiner och kvicksilver.
Vi har ett bra dricksvatten i Sverige, samtidigt behöver vattnet i våra sjöar, hav och vattendrag bli renare. Inte bara för att vi ska kunna äta fisk utan även för fiskarnas och andra vattenlevande organismers skull.
Det rena dricksvattnet håller även på att bli en bristvara. Det finns de som menar att ”water is the new oil”. Allt fler städer, regioner och länder börjar inse ändligheten i dricksvatten. Samtidigt pumpar vi ut använt vatten från våra reningsverk till åar och älvar som så småningom mynnar ut i hav. En del kommuner börjar få upp ögonen för att på olika sätt tänka kretslopp.
Många reningsverk runt om i Sverige är i behov av förnyelse, Kristianstads är inget undantag. Det är mycket positivt att vårt centrala reningsverk nu kommer att byggas om/renoveras för cirka 200 miljoner. En helt nödvändig upprustning som kommer att vara till gagn för kommuninvånarna i åtminstone 40 år framåt, lika länge som det nuvarande har funnits.
Upprustningen är för att kunna ta emot större volymer och till bättre reningsteknik. Tanken är att den även ska minska mängden läkemedelsrester i det utgående vattnet. När det gäller hur man renar bort läkemedelrester finns det olika metoder, alternativen som står till buds är polerdammar, aktivt kol och/ eller ozon. För Kristianstads del tänker man sig polerdammar, eventuellt med ett steg innan i reningsprocessen där aktivt kol fångar upp läkemedlen.
Just läkemedelsrester, som exempelvis hormoner, hjärtmediciner och psykofarmaka, ser jag som mycket viktigt att vi fångar upp. Vad gör de med vår miljö och i förlängningen med oss? Ett exempel är preventivmedel, vilka kan ge störningar i fiskarnas fortplantningsförmåga, och förändra förhållandet mellan antalet honor och hanar, vilket märks först efter flera generationer.
När det gäller mikroplaster är det främst ett producentansvar. Det finns ett regeringsförslag att förbjuda mikroplaster i hudvårdsprodukter från och med den förste januari 2018. Vid fleecekläder och tvätt av dessa pågår det forskning att utveckla tvättmaskiner som fångar upp mikroplasterna.
Vi behöver minska mängden plast som vindar och regnvatten för till havet. Det är enkelt, lägg skräp i papperskorgar eller ta med hem i stället för att lämna det kvar i naturen. Här gör Håll Sverige Rent tillsammans med Havs- och Vattenmyndigheten en bra kampanj som heter ”Ditt hav”. (Läs mer på www.ditthav.se). Kampanjen borde förövrigt spridas till många länder.
Det är en stor utmaning att få ett renare vatten, men det går. Jag tänker på fisken Doris i filmen ”Hitta Nemo”, då allt ter sig mörkt säger hon ”fortsätt simma, fortsätt simma”.
Lena Holst
Gruppledare Centerpartiet Kristianstad
Artikeln införd i Kristianstadsbladet 9 aug -17