Infrastruktur och trafik

Österlens kollektivtrafik måste köras mer klimatsmart

Artikel i Ystad Allehanda, skiven av Henrik Mårtensson

För mig väcktes tanken 2014 efter ett möte mellan kommun och byalag – kollektivtrafiken på Österlen måste förbättras. Efter nytt möte 2017 började jag lobba för att bryta ur Snurringen ur Skånetrafikens stora upphandlingspaket då mindre företag måste kunna få ha en chans att räkna hem ett lokalt kontrakt.

ÖSTERLEN 2021 blev det äntligen så och 2022 drivs Snurringen i egen regi. Jag är glad men inte nöjd. I 20 år har jag jobbat med trafikledning och jag ser enorma möjligheter för bättre kollektivtrafik på Österlen. Men kommuner och regioner måste föra en bättre dialog med bransch och politik för utan varandras kunskap får vi ingen förbättring. Vi har bara en planet som vi måste vara rädda om och vi i branschen får ofta höra att vi släpper ut mycket föroreningar. Det gör vi, men vi kör inte mer än vad uppdragsgivaren kräver.

Jag ser ingen vinning med en ny busslinje från norr till söder. Vi behöver inte fler bussar. Det vi behöver är ett annat tänk i hur vi använder bussarna. Det är inte rätt att Snurringen kör varv efter varv i centrum med få resenärer eller att färdtjänstbussar kör längre sträckor utan passagerare. Det är inte rätt att våra skolbussar kör debiterade mil utan passagerare eller att Skånetrafikens stora bussar går med ett fåtal passagerare på kvällarna.

Idag har vi ett systemfel som måste ses över. Till exempel Snurringen kan köra ungdomar direkt mellan stationen och Österlengymnasiet vissa tider på dagen och den kan till och med våga sig utanför stadsgränsen som lokal badbuss. En färdtjänstbuss kan köra passagerare från/till en by den passerar ”ändå”, särskilt på kvällen när resandet minskat. En skolbuss kan köra vilken ”Svensson” som helst de mil den inte har skolbarn ombord och även den kan användas som en badbuss på sommarlovet!

Vi behöver sätta oss ner och se över vårt regelverk, vårt sätt att arbeta samt vårt sätt att upphandla. Vi har inte råd att fortsätta köra som vi gör idag, varken för att nå klimatmålen eller god ekonomisk hushållning. Det räcker inte med att höja bränslepriserna för att få fler att åka kollektivt; vi måste kunna erbjuda ett attraktivt alternativ.

Jag har kört skolbarn med en rullstolsanpassad buss. Sen körde vi äldre till dagverksamheten. Sen körde vi några färdtjänstberättigade. Sen hämtade vi hem de yngre skolbarnen. Sen hämtade vi hem våra äldre. Sen äldre skolbarn. Sen färdtjänstberättigade igen. Det kallar jag närtrafik. Och du, det var ett lokalt privatägt taxibolag som hade avtal med sin kommun.