Att köra 60, 50, 40, 30 eller lägre är frågan

Tack Carl-Johan Kindgren för din undran över kommunens hastighetsplan (LT, 28 januari). Nedan beskriver jag lite fakta kring hur den växt fram.

Arbetet har pågått sedan 2003 med 30-zoner och sedan 2017 med en större hastighetsplan. Nu är det genomfört i alla delar av kommunen utom Mölnbo och Enhörna.

När vi fattade beslut om att genomföra hastighetsplanen beslutade vi också om utvärdering när vi var klara med förändringen – den kommer att ske i år.

Att arbeta aktivt med hastighetsgränser handlar i första hand om trafiksäkerhet – ju högre hastighet desto fler dödas och skadas svårt vid trafikolyckor. Tyvärr måste kommunen dessutom arbeta med andra hastighetsreducerande åtgärder, med stora investeringar som följd i gupp och avsmalningar med mera. Alla skulle vinna på att vi bilister följer gällande hastighetsgränser.

En annan effekt är att lägre hastighet bidrar till att sänka partikelhalterna, PM10, i luften eftersom de till största delen är ett resultat av dubbdäck, trafikmängd (hastigheten påverkar) och väderlek. Avgasutsläppen från bilarna är i det fallet inte boven och platserna där vi har problem är vid Turingekorset och Birkakorset – vilket försvårar utbyggnad av västra Södertälje.

Tekniska nämnden har inte kört över förvaltningen. Arbetet har utgått från goda underlag från Trafikverket, SKR (Sveriges kommuner och regioner) och vår förvaltning.

Beslutsordningen för befintligt hastighetssystem påbörjades som nämnts redan år 2003. Från den 2 maj 2008 är det i Sverige möjligt att skylta hastigheten i steg om 10 kilometer i timmen – från 30 till 120. Anpassningen av hastighetsgränserna är avsedd att ge ökad trafiksäkerhet – baserat på krockvåldsprincipen, ökad respekt och acceptans för hastighetsgränserna samt minskad miljöpåverkan som exempelvis sänkta bullernivåer.
En trafiknätsanalys, vad som är lokalgata och vad som är huvudgata, antogs 2003. Där finns angivet att lokalgator ska ha 30 kilometer i timmen som hastighetsbegränsning eftersom oskyddade trafikanter delar gaturummet med fordon. Arbetet med hur 30-zoner skulle införas i bostadsområden, antogs 2007.

I mars 2017 klubbades ”Hastighetsplan Södertälje tätort” med analys av hastighetsgränser för huvudvägnätet enligt handboken ”Rätt fart i staden – hastighetsnivåer i en attraktiv stad”, som har tagits fram av Vägverket (nuvarande Trafikverket) och Sveriges kommuner och regioner.

Beslutade hastighetsplaner återfinns på Södertälje kommuns hemsida. Om man utgår från ASEK-samarbetets framtagna kostnader för olika typer av skador och applicerar dem på antalet kända olyckor i Södertälje (år 2016) skulle det innebära kostnader på nästan 300 miljoner kronor. Utöver den mänskliga vinsten ligger den samhällsekonomiska vinsten med nya hastigheter i minskat antal trafikolyckor som 2021 beräknas till cirka 77 miljoner.

Tage Gripenstam (C)
tekniska nämndens ordförande