Västmanland
Centerpartiet lokalt

Interpellation: Varför så få stödpersoner i Västmanland?

Personer som vårdas enligt lag om tvångsvård har rätt till att ha en stödperson som kan stötta och hjälpa personen tillbaka från psykos eller liknande. Västmanland ligger dock väldigt lågt i jämförelser med andra landsting i antalet stödpersoner till dessa patienter.

Om detta och vad det beror på har Barbro Larsson ställt en interpellation om till landstingsfullmäktige. 

Varför så få stödpersoner i Västmanland

Bild på Barbro Larsson.

Landstinget Västmanland hamnar i bottenligan när det gäller stödpersoner till människor som vårdas enligt tvång.

Som patient har man rätt till en stödperson och att få information om den möjligheten. Man kan få en stödperson utsedd även om man inte har begärt det, men har rätt som patient att tacka nej till det. Det är patientnämnden i landstinget som utser stödpersoner.

Stödpersonen, som har tystnadsplikt, ska inte arbeta på den vårdinrättning där man vårdas. Personen ska vara ett stöd i personliga frågor under vårdtiden och även en tid därefter. Om man vill kan stödpersonen övergå till att vara kontaktperson enligt socialtjänstlagen.

Socialnämnden i den kommun där man bor ska underrättas om detta av patientnämnden. I praktiken har en kontaktperson samma funktion som en stödperson men hjälper till när man vårdas på frivillig väg.

Ett gott stöd helt enkelt för personer i behov av stöttning och som kan vara otroligt mycket värt för att komma tillrätta i sin vardag.

Med anledning av den låga statistiken som Västmanland visar, vill jag fråga ansvarigt landstingsråd:

  1. Får våra patienter information om denna möjligheten att få en stödperson?
  2. Beror den låga statistiken i så fall på att patienterna tackar nej eller finns där andra orsaker, exempelvis svårigheter att rekrytera personer som vill vara stödpersoner?
  3. Finns det något Landstinget Västmanland kan göra för att öka antalet patienter som får en stödperson?

Barbro Larsson (C), fullmäktigeledamot.