Nej till vinsttak i välfärdssektorn

Allians för Västmanland säger tydligt nej till Regeringens förslag om vinstbegränsning i välfärdssektorn. Vinsttakets utformning skulle vara förödande för många, framförallt mindre, vårdföretagare. Kvalitetsuppföljning och granskning borde vara fokus.

För Centerpartiet och övriga allianspartier i Region Västmanland är inte driftformen för hälso- och sjukvården det viktigaste. En stor del av vården i Västmanland idag utförs av privata vårdgivare, den mågfalden vill vi se mer av.

Att den rödgröna majoriteten ställer sig bakom vinsttakets utformning är besynnerligt. Särskilt med tanke på den stora andel privat vård som finns i länet och den styrning de själva är ansvariga för.

Alliansen delar inte den bilden och tycker att kvalitet ska gå före vinstjakt och inskränkningar på privat företagande. Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna har därför skrivit ett eget yttrande till regeringen där vi helt avvisar förslaget. Precis som flera andra tunga organisationer och myndigheter gjort.

Allians för Västmanlands yttrande över SOU2016:78 - Ordning och reda i välfärden

Allians för Västmanland, Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna i Region Västmanland, vill härmed avge sitt yttrande över delbetänkandet ”Ordning och reda i välfärden ” som Välfärdsutredningen överlämnade till regeringen i november 2016.

Allians för Västmanland vill i detta yttrande tydligt avvisa delbetänkandets förslag i sin helhet och samtidigt påpeka för regeringen att kvalitetskrav på alla utförare, såväl privata som offentliga, av välfärdstjänster bör vara dess prioritet inte en hetsjakt på privata och idéburna aktörer inom skola, vård och omsorg.

Allians för Västmanland vill även särskilt nämna det faktum att flera tunga instanser såsom Konkurrensverket, Kammarrätten, Riksrevisionen, Advokatsamfundet, Famna m fl tydligt kritiserat förslaget i flera olika delar.

Krav måste gå före vinstjakt

I Region Västmanland är privat driven hälso- och sjukvård en förutsättning för att länets invånare ska ha tillgång till hälso- och sjukvård i hela länet. Av vårdcentralerna i Västmanland drivs 60 % på entreprenad av såväl mindre som större aktörer och sedan 2010 drivs sjukhuset i Fagersta, Bergslagssjukhuset, av en privat aktör. Lägg därtill att regionen årligen köper vård och behandling för 350 miljoner kronor, i huvudsak från andra landsting/regioner, men där en betydande del är köp från privata vårdföretag. Vi delar därmed inte den problemskrivning som utredningen gör av vårdens verklighet – nationellt visar undersökningar att den enskilt drivna primärvården presterar bättre än den offentliga, detta är vid varje årsslut väldigt tydligt även i Region Västmanland.

Den stora andel privat utförd vård gör att Region Västmanland har vana, kunskap och erfarenhet av att samarbeta med privata aktörer som erbjuder välfärdstjänster. Utan dessa avtal och upphandlingar skulle hälso- och sjukvården helt enkelt inte fungera i Västmanland. Utan det kapacitetstillskott som de facto köp av privata vårdtjänster utanför länet utgör skulle vårdköerna växa än mer.

Om en köpare av vårdtjänster anser att den köpta tjänsten inte är tillräckligt kvalitativt bra så har de alla möjligheter i egenskap av ägare av avtalen att göra dessa gällande efter att de styrkt brister i leveransen av utförda tjänster och då reducera ersättningen. Ytterligare ett exempel är om en finansiär av vårdtjänster anser att det ekonomiska resultatet hos entreprenören är för bra finns möjligheten att se över ersättningsnivåerna och generellt sänka ersättningen till exempel per listad i primärvården vid nytt avtalstecknande. Men det verkar inte vara aktuellt eftersom de flesta offentligt drivna primärvårdsmottagningar redan redovisar underskott. Ersättningsnivån i denna del är alltså inte för hög.

Goda resultat inom privat drivna vårdverksamheter är inget problem så länge som kvaliteten upprätthålls. Ansvaret för att krav ställs på kvalitet och uppföljning åvilar landsting och regioner.

Minskad mångfald och ökad byråkrati

Mångfalden är en nödvändighet för att vården ska kunna utvecklas, för att medarbetare ska få fler karriärvägar och för att samhället ska kunna erbjuda mer välfärd av högre kvalitet till fler. Men framförallt är mångfalden och valfriheten en förutsättning för att patienter ska kunna bestämma mer själva.

Mångfalden idag betyder också flertalet mindre företag inom välfärdsområdet – mindre vårdcentraler, enskilda fysioterapeuter etc. Utredningens förslag och val av vinsttakets utformande kommer utan tvivel att slå undan benen för dessa entreprenörer. Större företag har däremot betydligt fler möjligheter att anpassa såväl verksamhet som redovisning så att vinsten inte överstiger det tillåtna taket. Eftersom större bolag ofta har större möjlighet att äga sina egna lokaler och därmed ha ett större operativt kapital. En sådan utveckling leder till minskad konkurrens och likriktning när det gäller utbudet av välfärdstjänster.

Utredningens förslag på vinsttakets utformning slår även lika illa för den idéburna sektorn. Den sektor som utredningen haft för avsikt att gynna med förslaget. Men när även företrädare för den idéburna sektorn går ut och ifrågasätter vinsttakets utformning blir det tydligt att mångfald och valfrihet inom välfärden är något som utredaren vill slippa (DI 20170207).

Enligt utredningen ska vinst begränsas när det gäller tjänster som utförs av vårdpersonal och där driftformen är bolag. Samtidigt köper landsting och regioner årligen utrustning, varor och tjänster för 1000-tals miljoner kronor av bolag verksamma inom andra sektorer. Några exempel från Region Västmanland är medicinteknisk utrustning såsom MR-kameror av Siemens, IT-lösningar av Microsoft, energi och vatten av Mälarenergi AB, transportlösningar av enskilt ägda åkerier. Därutöver köps underhållslösningar för fastigheter och system av byggbranschen. Landsting och regioner investerar därutöver miljarder i nya byggnader varje år. Stora leverantörer är bland annat NCC, PEAB och andra mindre byggfirmor. Är vinst ett problem för utredningen även inom dessa sektorer?

Utredningen lägger även flertalet förslag gällande ökad kontroll och tillsyn som bland annat ska läggas på Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Flertalet av dessa förslag innebär enbart ökad byråkrati och ökade kostnader, som dessutom ligger utanför IVO:s nuvarande uppdrag och kompetensområde. Detta borde istället, som tidigare hänvisats till i detta yttrande, garanteras genom ökad kvalitetsuppföljning från köparen av vårdtjänster – dvs landstinget eller regionen.
Att administrera den vinstbegränsningsmodell som utredningen föreslår kommer enligt vår mening innebära ökad kostnader.

Företagarfientlig utredning

Allians för Västmanland vänder sig också emot det synsätt som utredningen har mot företagande. Självklart är det viktigt att våra offentliga medel används på bästa sätt. Men på det sätt utredningen tydligt påvisar misstro mot privat företagande är besynnerligt. Utredningen har en tydlig inriktning och redan fastställd inställning i att privat utförd välfärd är slöseri med skattemedel medan offentligt utförd verksamhet garanterar att skattemedel används på bästa sätt. Det är inte värdigt en statlig utredning att ha den förutbestämda uppfattningen.

Sveriges Kommuners Landstings Öppna jämförelser visar tydligt att det är stora skillnader i kostnader för exv. en barnsomsorgplats, äldreomsorgsplats eller en elevplats, denna skillnad följer dock inte skillnad i kvalitetsmätningar eller mätningar i kundnöjdhet. Det finns därmed ingen garanti att reglering av vinstuttag hos privata välfärdsföretag kommer att leda till ett bättre utnyttjande av de samlade skattemedel som går till välfärden, sett ur medborgarens eller skattebetalarens perspektiv, vilket rimligen borde vara det riktiga perspektivet i dessa sammanhang.

Välfärden i Sverige säkras genom företagande och entreprenörskap. Det utredaren nu föreslår är kontraproduktivt. Förslagen innebär att förutsättningarna för entreprenörskap försämras dramatiskt inom en sektor som bland annat lockat många kvinnor att starta verksamhet i. Det är tvärt emot vad vi anser ska vara receptet.

Allians för Västmanland avvisar utredningens förslag.

Västerås den 1 mars 2017

Moderaterna, Liberalerna, Centerpertiet och Kristdemokraterna i Region Västmanland.