Centerpartiet lokalt

Bistånd

Varför ger Sverige pengar till bistånd? Jo, för att vi i förhållande till många andra länder är ett rikt land. Och för att det som händer med människor och miljön i andra länder påverkar oss. Med biståndet kan vi arbeta för både en mer rättvis och hållbar värld.

Centerpartiet vill att:

  • Mer av biståndet går till de fattigaste länderna och lokala projekt där människorna som lever där också ansvarar för projekten
  • Det ska vara lätt att följa vad biståndspengarna går till
  • Bistånd till miljö, klimat, utbildning och jämställdhet prioriteras

Gör biståndet bättre

Svenskt bistånd gör stor nytta runt om i världen. Vi vill göra biståndet ännu bättre.

Bistånd underifrån

Vi tror att beslut blir bäst när de fattas nära människorna som berörs. Det gäller även biståndet. Om biståndet ska göra verklig nytta är det viktigt att man stöder – och har stöd av – människorna på lokal nivå. Vi tror med andra ord mer på att till exempel starta massor av byskolor och uppmuntra småföretagande, än att satsa på ett fåtal, stora statliga industrier.

Mer av biståndet bör gå till de allra fattigaste länderna, där gör hjälpen störst nytta.

Precis som för andra skattepengar, så tycker vi det är viktigt att man lätt kan följa vad biståndet går till. Vi tycker att en procent av BNP, bruttonationalprodukten, ska gå till bistånd. Idag finns det en rad olika länder och organisationer som ger bistånd. För att få ut mest av varje biståndskrona vill vi se till att hjälpen samordnas.

Lokala och gröna förslag löser globala utmaningar

Vi vill lösa de stora globala frågorna med hjälp av lokala och gröna förslag. Det är kraften hos enskilda människor på lokal nivå som kan påverka ett framtida och hållbart samhällsbygge.

Det lokala engagemanget, enskilt ägande, deltagande i samhällslivet och mänskliga rättigheter är avgörande för förändring och utveckling. Men det förutsätter också fungerande institutioner, till exempel ett rättsväsende, en fungerande offentlig sektor, ett aktivt civilsamhälle på både lokal och nationell nivå och en fungerande marknadsekonomi. För det krävs också välfungerande flerpartisystem och välfungerande demokratiska partier.

Kriser och konflikter utgör de största hindren för fattigdomsbekämpning och utveckling. Dagens konflikter är sällan engångshändelser. I stället ser vi hur våldet ofta upprepas, år efter år. Det måste alltid finnas katastrofbistånd som kan hantera akuta katastrofer såsom svält, sjukdomar och naturkatastrofer. Långsiktigt är god utveckling en bra försäkring mot instabilitet och konflikt. Utvecklingsbiståndet behöver därför komma in tidigt efter en konflikt, annars kan viktiga utvecklingsframsteg gå förlorade.

Ett klimatbistånd som gör skillnad

Klimatförändringar är ett av de största hoten mot vår planet och oss människor. De drabbar olika delar av världen olika mycket. I Arktis är klimatförändringarna tydliga, på både människor och djur. För att skydda de känsliga områdena vill vi skapa marina reservat. På så sätt kan vi hindra exploatering av olja, gas, mineraler och havsfiske, och även skydda dem som bor där.

Det finns ett stort behov av åtgärder för miljö- och klimatanpassning i de fattigare länderna. Likaså för investeringar i förnybar energi för att bidra till en hållbar omställning.

På många håll i världen behöver jordbruket moderniseras och effektiviseras. Vatten och andra resurser kan sparas och återanvändas. För att minska sårbarheten måste både jordbruk och samhällen anpassas till ett förändrat klimat. Av de fattigaste människorna drabbas kvinnor hårdast av klimatförändringarna, då det främst är kvinnor som ansvarar för mat-, vatten-, och energiförsörjning. Människor som bor på landsbygden, där de är beroende av sitt lantbruk och lokala naturresurser för sin överlevnad, är ofta mer sårbara för torka, översvämningar och andra väderrelaterade naturkatastrofer. Klimatförändringarna skapar vattenbrist, som är ett stort och växande problem. Vi vill att FN:s gröna klimatfond får mer resurser. Den kommer att bli allt mer viktig när Parisavtalet, det klimatavtal som många av världens länder enades om i december 2015, genomförs. Genom FN:s gröna klimatfond får utvecklingsländer stöd att genomföra insatser för klimatanpassning och minskade utsläpp av växthusgaser. Det är riktigt bra.

Fokus på utbildning och jämställdhet

Utbildning ger mycket för både barnen, deras familjer och samhället i stort. Att få gå i skolan är centralt för ett hållbart och jämställt samhällsbygge och är positivt på andra viktiga områden, till exempel hälsa, sanitet och vattenfrågor. Utbildning är också en förutsättning för att bygga upp demokratier och för att förebygga kriser. För den flicka eller pojke som får utbilda sig händer också något med självkänslan, man känner större makt över sitt eget liv och att ens frihet ökar.

Vi prioriterar jämställdhet. I många länder är kvinnans rätt att bestämma över sin egen kropp begränsad. Det leder till hög barna- och mödradödlighet, och till ett stort lidande. Det finns ett starkt samband mellan ojämställdhet och konflikter. Ju mindre jämställt ett samhälle är, desto större risk för konflikt. Vi vill exempelvis att kvinnor ska ha möjlighet till egenförsörjning, bland annat genom att kunna driva företag. Lagar som stärker kvinnors rätt att äga, ärva och få tillgång till land är en grund för kvinnors ekonomiska utveckling.

Vi vill också öka stödet till civilsamhällesorganisationer och institutioner som arbetar med bland annat homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queerpersoners rättigheter (HBTQ), samt till organisationer som arbetar med sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR), det vill säga varje människas rättighet att själv få bestämma över sin egen sexualitet och om man vill skaffa barn.

Ansvarig talesperson

Kerstin Lundgren
Riksdagsledamot Stockholms län, utrikespolitisk talesperson