Inkorporera eller transformera, det är frågan.

Jag har ägnat förmiddagen åt att debattera regeringens förslag till ny barnstrategi. Oenigheten som råder barnstrategin har framförallt handlat om hur barnkonventionen ska hanteras i förhållande till svensk lag. Den svenska traditionen är undertecknande av internationella konventioner följs av en genomgång av svensk lagstiftning där ändringar görs så att svensk lag överensstämmer med konvention. Orsaken till att vi valt den vägen är att vi då når målet att svenska domstolar lättare ska kunna tillämpa konventionerna. Det gör också att regering och riksdag, om man ej är tillfreds med den tolkning som myndigheter och domstolar gjort av konventionen, kan ta initiativ till ändringar i lagen Något som inte skulle vara möjligt om konventionstexten direkt fått status av svensk lag vilket är alternativet. Vi har alltså valt transformering av konvention istället för inkorporering i fallet med barnkonventionen helt enkelt för vi därmed sett att konventionen skulle bli ett skarpare vapen för barns villkor. Frågan om inkorporering eller transformering som de juridiska termerna lyder aktualiseras med jämna mellanrum. Nu senast föranlett av att vårt grannland Norge valt att inkorporera barnkonventionen i sin nationella lagstiftning. Delegationen för mänskliga rättigheter har också i sitt slutbetänkande föreslagit att en utredning ges i uppdrag att utreda lämpligheten av en inkorporering av fler konventioner om mänskliga rättigheter i svensk rätt. Inom Regeringskansliet pågår ett arbete med en kartläggning som ska belysa hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med de rättigheter som slås fast i barnkonventionen. Arbetet med kartläggningen fokuserar enligt uppgift i första hand på de bestämmelser i barnkonventionen som gäller barnets rättigheter. Vänsterpartiet och Miljöpartiet hävdade att vi valt att avslå kravet på inkorporering med motivering att svensk lag redan överensstämmer med barnkonventionen. Det stämmer överhuvudtaget inte. Min och Centerpartiets ambition är att Barnkonventionen ska vara ett så skarpt verktyg som möjligt.  Vi har hittills varit förvissade om att det är genom en skärpning och anpassning av svensk lag är den bästa metoden men visar den genomlysning som nu sker att en direkt inkorporering skulle vara rätt väg är vi beredda att ändra oss. Målen om barnets bästa, icke diskriminering och rätt till liv och utveckling är det viktiga. Inte vilken väg vi väljer för att nå dit.