Köer i vården

I går kväll debatterade socialministern med Lena Hallengren om köer i vården.  Kömiljarden (pengar till de landsting som kortar köer) och den numera lagstiftade vårdgarantin har gjort att köerna för att träffa specialist och för en lång rad behandlingar har sjunkit markant.  I en rapport från ESO framkommer att vid intervjuer av ett antal ortopeder menar dessa att vårdgarantin tvingar fram felaktiga prioriteringar. Den som bara har en utsliten höft går före något annat. När Agenda ska konkretisera rapporten ställer man ortopedoperationer mot bristen på rehabilitering mot stroke! Ingen ska försöka få mig att tro att ortopeder som nu opererar fler utslitna höfter än någonsin tidigare skulle ha ägnat sig åt stroke rehabilitering om de ej opererat. När vårdgarantin och kömiljarden togs fram fanns en rapport från Socialstyrelsen som grund. Den visade att det inte fanns något som talade för stora undanträngningseffekter och att köer i vården sällan var en fråga om bristande resurser. Debatten i Agenda var usel. Socialdemokraterna har 14 gånger röstat emot kömiljard och vårdgaranti. Nu är man plötslig för men vill ha en modernare garanti. Det man pratar om är den modell som Alliansens sjukvårdsgrupp presenterade i våras nämligen att det inte som idag bara ska vara en garanti på 90 dagar för att träffa specialist och 90 dagar för att sen få behandling utan en total garanti på tiden från patienten söker distriktsläkaren med sin utslitna höft tills den är opererad.  Så ska det bli men det går idag inte att mäta, så enkelt är det. Hallengren upprepade dessutom att resursbristen var problemet något som alltså socialstyrelsen så sent som för några år sedan hävdat ej var fallet. Vårdgaranti och kömiljard utvärderas hela tiden. Bland annat har Socialstyrelsen nu ett uppdrag att än en gång se om det finns undanträngningseffekter.