En starkare liberal demokrati

Människan har en inneboende kraft för att sträva efter frihet och rättvisa, därför kommer det alltid att finnas människor som kommer att kämpa för den liberala demokratin. Men demokratin är sårbar och utsatt. Runt om i världen ser vi att antalet fullvärdiga demokratier minskar, den fria pressen, rättssäkerheten samt rättigheter för kvinnor och minoriteter hotas. Vi måste därför se till att våra demokratiska institutioner skyddas.

- Vi får aldrig ta demokratin för given, vi måste vårda den varje dag, säger Beata Allen, kommunstyrelsens ordförande och ombud vid Centerpartiets partistämma som just nu pågår.

Den liberala demokratin är på många sätt välmående men vi har trots det ett antal utmaningar att hantera. Den politiska debatten har blivit både råare och kallare, och det blir allt svårare att engagera nya personer som vill engagera sig i politiska partier. Både förtroendevalda och journalister utsätts för trakasserier och minoritetsgrupper möter rasism, homofobi och hatbrott. Vi måste också med en tydlighet se till att skydda våra demokratiska institutioner, därför är Centerpartiets omfattande program för en stärkt liberal demokrati, vilket antogs på partistämman i går oerhört betydelsefullt och välkommet.

Programmet utgår från fyra inriktningar; starkare och rättvisare demokratiska institutioner, förbättrad transparens i politiken och i offentlig sektor, stärkta medborgerliga rättigheter samt att svensk utrikespolitik ska främja liberal demokrati

Centerpartiets program för en stärkt liberal demokrati

• Det ska bli svårare att ändra grundlagen, med krav på kvalificerad majoritet vid riksdagsbeslut om grundlagsändring, krav på att ett specifikt antal riksdagsledamöter deltar i omröstningen och genom att det val som hålls mellan två riksdagsbeslut om grundlagsändring måste vara ett ordinarie val.
• Domstolarnas oberoende ska stärkas. Ytterligare bestämmelser om domarna i de högsta domstolarna (justitieråden) ska regleras i grundlagen. Domstolsverkets organisation ska reformeras i syfte att stärka dess oberoende. Nästa grundlagsutredning ska se över den svenska förvaltningsmodellen i syfte att stärka medborgarnas möjligheter att utkräva ansvar av ministrar.
• Medias skydd mot hat, hot och trakasserier ska stärkas. Polisens kapacitet att arbeta med demokratifrågor ska öka. Kön och funktionsnedsättning ska läggas till som hatbrottsgrunder i lagstiftningen. Förtroendevalda som utsätts för trakasserier ska få bättre stöd.
• Den akademiska friheten och oberoendet hos lärosäten ska stärkas.
• De politiska partierna ska rustas mot yttre hot, samtidigt som oppositionens ställning ska skyddas i lag. Förbudet mot partifinansiering från utländska källor ska stärkas tillsammans med krav på att partier bättre redovisar intäkter och utgifter.
• Medborgarnas personliga integritet ska värnas, med starkare kontroll över ens personliga data. Ett regelverk för etisk användning av artificiell intelligens (AI) ska införas på EU-nivå.
• Arbetet mot offentlig korruption ska förbättras. En oberoende antikorruptionsmyndighet ska inrättas, som ska erbjuda en central visselblåsartjänst.
• Insatser mot diskriminering ska bli mer effektiva. Diskrimineringsombudsmannen ska mer aktivt upptäcka och agera mot diskriminering. Diskrimineringsersättningen ska höjas och en diskrimineringsnämnd inrättas. Statliga myndigheter ska på prov införa anonym rekrytering.
• HBTQI-personers rättigheter ska stärkas, med lagstiftning för att säkerställa lika rättigheter för icke-binära. Alla vallokaler ska anpassas för personer med funktionsnedsättningar, tillsammans med mer tillgänglig information.
• Hedersförtryck ska bekämpas, bland annat genom bättre statistik samt en nationell kunskapshöjning hos rättsväsendet, skolan, regioner, kommuner och myndigheter.
• Religionsfriheten ska stärkas. En interreligiös utbildning för religiösa ledare ska inrättas. Stödet för trossamfunds säkerhetsåtgärder ska reformeras för att möjliggöra långsiktiga och löpande investeringar.
• Sveriges utrikespolitik ska försvara den liberala demokratin. Krav på miljöhänsyn och mänskliga rättigheter ska ställas i frihandelsavtal. Ett striktare EU-regelverk ska införas gällande företags ansvar att upprätthålla mänskliga rättigheter och miljö- och klimathänsyn vid verksamhet utanför unionen. EU ska strypa medel till medlemsstater som inte respekterar sina åtaganden för demokrati och mänskliga rättigheter. Deras beslutsrätt ska kunna begränsas och, som en sista utväg, ska de kunna uteslutas.