Tommy Bengtsson: Regeringen har abdikerat på bostadsmarknaden                                              

Tommy Bengtsson, insändare i TA 2018-05-19.

Vår bostadsmarknad präglas av en lång rad problem som måste lösas långsiktigt och med ett brett politisk stöd.

Boverket uppskattar att 600 000 nya bostäder behövs byggas fram till år 2025. För att nya bostäder skall byggas måste någon stå för pengarna. Nyproduktionen av bostäder i vårt land är dyrt och är sällan något alternativ för människor med lägre inkomster. Kostnaderna för att bygga bostäder i vårt land är de högsta i EU. Enligt konkurrensverket så ligger våra produktionskostnader 66 procent över genomsnittet för de 28 länder som ingår i EU. Det känns som bostadsbyggnationen är riktad till människor med pengar och inte till de unga, nyanlända, låginkomsttagare samt arbetslösa. Det statliga investeringsstödet som finns för att möjliggöra billigare bostäder har inte gett en enda hyresrätt i vår huvudstad. 80 procent av stödet har hamnat utanför de tio största kommunerna i vårt land. Av de 200 000 påbörjade bostäderna har bara 9 000 tillkommit genom investeringsstödet. Bostadsministern säger angående byggbolagen och nybyggnationerna av bostäder ”här sitter en rad feta mätta katter som inte förstått att  verkligheten har förändrats”.

Byggmästarna och de olika byggfacken är en bransch med flest antal manliga medarbetare där byggbolagen redovisar goda vinster samt personalen har bra löner. Varför talar regeringen inte om begränsade vinster inom dessa företag utan bara om de som bedriver sin verksamhet inom vård, omsorg och skola? Dessa verksamheter har i regel flest kvinnliga medarbetare. ”Här finns ett antal smala och hungriga katter som för en del av dem är frågan om de kan överleva”.

Fler som har en bra kapitalavkastning på bostadsmarknaden är bankerna. Våra bolån som finns i våra urstarka banker uppgår i dag till 3 800 miljarder enligt Finansinspektionen och med en för närvarande bolånemarginal på 1,64 procent så uppgår vinsten totalt till över 62 miljarder. Vårt skattesystem och den långsiktiga bostadspolitiken måste förändras och ses över, det verkar de flesta vara överens om. Samtalen som startade mellan regeringen och Alliansen år 2014 bröt ihop direkt eftersom regeringen endast ville diskutera ett begränsat antal frågor. Våra gemensamma bolån ökar kontinuerligt och eftersom regeringen och politikerna har abdikerat så har Finansinspektionen vidtagit olika åtgärder för att strypa finansieringen. Inledningen var att man införde ett bolånetak på 85 procent som innebar 15 procent i personlig insats för köp av bostad eller bostadsrätt. Nya amorteringskrav kom år 2016 och bankerna fick ökade skuldkvotstak 2017 samt utökade amorteringskrav år 2018. Den så kallade skuldkvotsbromsen som infördes i mars 2018 kommer förmodligen att ge oönskade effekter. Konsumentkrediterna har ökat brant.

Frågan är vad som är bäst, att bolån ligger hos reglerade banker med lägre räntor än hos aktörer med osäkra blancokrediter och högre räntor? Räntorna i förhållande till hushållens disponibla inkomst har aldrig varit så låga som i dag. Även om bostadsräntorna skulle stiga med 2 procent blir det inte så allvarligt och det går inte att jämföra med 1990-talets räntor. Vårt land och människorna behöver en långsiktig bostadspolitik. Det känns inte rätt att ytterligare försvåra och fördyra byggandet av bostäder i en stor bostadskris.

Tommy Bengtsson (C)

Beddingestrand i maj 2018