Allmänt

Dokumentet innehåller ett stort antal akronymer, väl kända för involverade men absolut inte för gemene man. Här behövs en förteckning med förklaringar i början av dokumentet.

Inlagda kartor bör förses med sidhänvisning till förklaringar av respektive utvecklingsområde. De bör dessutom förses med vegetationsmarkeringar samt kompassros.

Kommunikationer och infrastruktur

I dokumentet avfärdas Gång-och cykelvägar med att de hanteras i kommunens policy för dylika, ett tunt aktstycke som inte pekar ut någon riktning för framtiden.

Lägg i stället till konkreta mål för 2050:

• Kommunens huvudorter skall vara sammanbyggda av ett cykelvägnät, där oskyddade trafikanter kan ta sig fram i huvudsak avskilda från biltrafik.
• Planeringskorridorer för dessa cykelvägar ritas ut, för att underlätta planering av markanvändning
• Exempel: Välj sida av 57:an Gnesta-Björnlunda, korridor Norrtuna-Gnesta, korridor Hållsta-Gnesta.

Bebyggelse - landsbygd

Som medlem i Sveriges Ekokommuner har Gnesta kommun undertecknat en avsiktsförklaring omfattande fyra systemvillkor, varav det fjärde berör människors möjlighet att tillgodose sina behov. (sid. 18)

Avsteg mot detta villkor genomsyrar dokumentet, där hinder radas upp mot bebyggelse på landsbygden. Här ställs friluftsliv, natur och kultur mot en levande landsbygd innehållande byggande, boende och verkande, där de förstnämnda oftast tillåts dominera.

Faktum är att friluftsliv, natur och kultur ÄR beroende av en levande landsbygd som bebos och vårdas av dem som lever och verkar där.

Reducera antalet tysta och opåverkade områden, särskilt de senare söder om väg 57.

Vid bygglovshantering ska endast Plan- och Byggnadslagen (PBL) och Miljöbalken (MB) vara vägledande, när det gäller landsbygden.

Jordbruksmark ska rangordnas så att den lägst klassade kan användas för bebyggelse.

Att bygga på landsbygden förbjuds inte uttryckligen i planförslaget, men omgärdas av en alltför omfattande detaljstyrning som inte har att göra i ett dokument av denna övergripande karaktär:

Motsvarande styrning saknas i skrivningarna om centralorterna Gnesta, Björnlunda, Stjärnhov och Laxne.

Exempel på skrivningar:

Placering av garage (sid 29)
Tomtplatsens utformning
Om grannhuset är placerat längs vägen bör även det nya huset få samma typ av placering. Uthus passar väl in i regionens bebyggelse historia. Uthus som exempelvis är garage är dock en sekundär byggnad som bör få en diskret placering.

Utformning av byggnader på landsbygden (sid 29)
Byggnadsplatsen och val av hustyp
Även en traditionellt utformad byggnad kan genom en olämplig placering ge ett främmande intryck i landskapet. Därför måste man ta hänsyn till befintlig terräng och vegetation. Vid placering i en slänt är det exempelvis naturligt med en inte alltför hög sockel. Gammalt och nytt kan förenas på ett harmoniskt sätt genom att nya hus ut formas med drag som är karaktäristiska för den ursprungliga bebyggelsen och med material och färger som är vanliga i närområde.

Byggnader i tätorterna tillåts ofta ha en avvikande utformning. Varför landsbygden skall särbehandlas motiveras inte.

Bebyggelse – Björnlunda, Laxne och Stjärnhov

Kommunen måste mer aktivt tydliggöra viljeinriktning, marknadsföring, planering samt förberedande markarbeten/infrastruktur för bebyggelse i dessa orter. På så sätt skulle procentfördelningen gällande bebyggelse gentemot Gnesta tätort omprövas från 30% - 70% till en mer jämställd sats.

Därför krävs en utförligare skrivning beträffande dessa orter.

Framtiden för de gröna näringarna

Tillägg i faktaruta (sid. 48):

• Bibehålla eller öka kommunens självförsörjandegrad vad gäller livsmedel.