Starkt anförande om budget 2019 av Vicki Skure-Eriksson

I budgetfullmäktige inledde Vicki Skure-Eriksson med ett starkt anförande som pekar ut vilket genomslag centerpolitiken får i Västerås kommun.

Sommaren 2018. Vilken sommar vi hade! För många var det en fantastisk sommar. Tänk att vi hade lika varmt som i södra Europa.

Vi gick från smällkall vinter i april till sommarvärme på bara några veckor. En sommar som bara fortsatte och fortsatte.

Och fortsatte. Plötsligt var gräset inte grönt längre. Det började brinna i Salatrakten. Och på andra ställen i norra Sverige. Trädens löv började bli höstbruna redan i juli. Grillförbud i hela Sverige.

Plötsligt inser vi hur sårbart samhället är. Det börjar bli svårt att hålla nere värmen på äldreboenden och förskolor. Torkan skapar foderbrist för djuruppfödare i sån utsträckning att kommunen erbjuder de som vill att ta hö på kommunens outnyttjade gräsytor, ett initiativ som sprider sig över hela Sverige.

Extra brandsläckare på tröskor och maskiner för att en gnista från en sten som kommit in i maskineriet inte ska starta en brand.

Nu är det november. Det har fallit lite regn och det blev ju grönt igen i höst. Och nu är det vinter och kallt. Det är lätt att glömma att sommarens torka fortfarande är högst aktuell. Det blev bara 30-40% skörd. Den gnagande oron över ekonomin hos många lantbruksföretagare. Att inte ha foder till sina djur. Att inte ha råd att betala räkningarna.

Även inne i Västerås märks ännu torkans effekter. Träd som dött på grund av vattenbristen tidigare i år. Låga grundvattennivåer.

Det är allvar nu. Runt om i världen ser vi hur klimatförändringarna påverkar människor och djur. Omfattande bränder i Californien – som, oavsett vad landets president tror, inte beror på att folk inte krattar löv i skogarna.

Då är det märkligt att det finns ett parti här i fullmäktige som inte vill ta klimathotet på allvar. Ett parti som samtidigt som man säger sig vilja värna landsbygden, vill spara 30 miljoner på klimatåtgärder.

När det är viktigare än någonsin att vi – alla vi – på allvar jobbar med Agenda 2030, FN:s 17 globala hållbarhetsmål. Att vi i Västerås gör vår insats för att lösa klimatkrisen, avskaffa fattigdom, minska ojämlikheter och främja fred och rättvisa. Där vi tillsammans med civilsamhället bygger in en social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet i våra kommun- och stadsdelar.

Där företagen är nyckeln till att lösa många av våra utmaningar – både med klimatsmarta lösningar, innovationer, producera sund och säker mat, där vi som kommun stöttar och uppmuntrar till företagande.

Med cirkulär ekonomi där vi jobbar med att återanvända så mycket som möjligt av våra resurser och få till kretsloppet.

Med flexibelt lärande som ger en snabbare väg ut i arbete och egen försörjning. Där barn som ser sina föräldrar gå till jobbet. Och där alla barn och unga ska ha samma förutsättningar att lyckas i skolan, oavsett kön, bakgrund eller funktionsnedsättningar.

Där vi planerar och bygger efter Universell design, så alla kan komma fram överallt och bli fullt ut delaktiga.

En av de viktigaste frågorna vi i Centerpartiet gick till val på var att öka resurserna till skolan och det levererar vi nu tillsammans med samarbetspartierna i Utveckling Västerås. För att skolan kunna fortsätta förbättra elevernas studieresultat och ge en bra start i livet.

I en kommun som växer så kraftig som Västerås måste vi också ha tillräckligt med platser i våra förskolor och skolor. Därför lägger vi också uppdrag att planera för skollokaler som gör det möjligt för barn från olika hemförhållanden möts och utreda om det skulle bli bättre effektivitet i byggprocessen och planering om man lägger alla skollokaler i ett eget bolag, liknande Örebro kommun.

Ansvaret för fritid och förebyggandefrågor förs från årsskiftet över till Nämnden för idrott och friluftsliv och ger ännu bättre förutsättningar att satsa på förbyggande insatser tillsammans med civilsamhället och stärka den sociala hållbarheten i kommun- och stadsdelar. Tillsammans med Kulturnämnden får NIF ett uppdrag att hålla samman en större satsning för att öka tryggheten och stärka den psykiska hälsan. Det är inget som kommunen kan klara själv utan måste ske i samarbete med till exempel studieförbunden och föreningslivet.

Psykisk ohälsa är en av våra absolut största utmaningar vi har, både bland barn, unga, vuxna och äldre. Att bli sedd, bekräftad och känna sig behövd gör att människor mår bättre. Att röra på sig och få upp pulsen frigör endorfiner – kroppen egna lyckopiller. Här måste vi arbeta tillsammans med både studieförbund, föreningslivet och övriga civilsamhället – kommunen kan inte klara det själv.

Västerås är en stor kommun men kommunen är större än storstan.

Både landsbygden och de mindre orterna har stor potential att utveckla lokalt företagande, attraktivt boende, aktiv fritid, hållbar miljö och energi- och livsmedelsproduktion.

I budgeten avsätter vi pengar för att det ska finnas resurser och kompetens att få med landsbygdsperspektivet i alla kommunala beslut. Genom den satsningen säkerställer vi att arbetet kan inledas med att landsbygdsperspektivet blir en naturlig del i kommunens arbete.

Vi har jobbat framgångsrikt med ortsdialoger. I år har vi haft möten i Tortuna, Orresta, Tillberga, Dingtuna och Barkarö. Igår kväll var det Irstas tur. På en ortsdialog deltar tjänstepersoner och politiker från olika nämnder och jobbar i grupper för att lyfta viktiga frågor och lyssna in med människor som bor i och kring orten.

Nu säkerställer vi att arbetet fortsätter. Att lyssna på medborgare i alla kommun- och stadsdelar och att dialog ska ske i ett tidigt skede med närboende och andra berörda. Närodlad politik helt enkelt.

Så länge jag varit politiskt aktiv har det hela tiden låtit som att ”ja det är ok i år men framöver kommer vi få svårt att klara en ökande befolkning” så har det låtit i över 20 år som jag varit förtroendevald i kommunen. Men nu är det allvar. Vi börjar känna av att det blir svårare och svårare att rekrytera inom bristyrken som lärare, fritidsledare, och socionomer.

Tittar vi på kurvan så ser vi att det kommer ju inte gå ihop. Andelen 80-89 åringar och 90+ ökar markant och likaså barn och unga i förskola och skola även om ökningen inte är lika brant. Och det är färre människor i arbetsför ålder om ska försörja allt fler.

Ska vi klara behoven i framtiden så måste vi jobba smartare. Och vi måste använda digitaliseringen fullt ut. Genom digitalisering, robotisering och artificiell intelligens kan vi hitta helt nya lösningar. Och vi kan använda människors kompetens, händer och fötter där de gör mest nytta. Och vi kan behöva ta hjälp utifrån och kanske anställa yngre personer eller människor som kommit nya till Sverige som kommer med helt andra ögon. Att då införa anställningsstopp som M och KD föreslår riskerar att stoppa upp digitaliseringen.

Vi har stora utmaningar - men vi måste ha inriktningen det är klart att det går!