Stöd till anhörigvårdare spelar roll både för den äldres omsorg och deras hälsa.
Många människor i Sverige vårdar, hjälper eller stödjer en äldre livspartner, förälder eller annan anhörig. Anhöriga fyller en allt viktigare roll i och omkring både personer som får stöd inom äldreomsorgen och personer med kronisk sjukdom, och är ofta en nyckelfaktor för att den äldre eller patienten känner sig trygg i vårdsituationen.
En ny nationell anhörigstrategi behövs
En bristande kommunikation mellan kommunerna och invånarna gör att många som är anhöriga till personer som får sjukvård, äldreomsorg eller insatser från socialtjänsten inte får det stöd man har rätt till. Risken för egen ohälsa ökar hos anhöriga som ger omfattande vård. Att inte klara av att både jobba, stödja tonårsbarnen och följa med en åttiårig pappa till läkaren skapar tidsbrist, stress, trötthet och skuldkänslor för många. Kvinnor svarar oftare för tillsyn, umgänge eller personlig omsorg. Ett bättre anhörigstöd är därför också en fråga om jämställdhet.
Vi vill se ett förbättrat och sammanhållet anhörigstöd och en ny nationell strategi för anhöriga som vårdar närstående äldre. Det handlar till exempel om anhörigutbildningar, möjligheten till en fast kontaktperson hos kommunen, möjligheter för dagverksamhet och hjälp med avlastning för anhörigvårdaren.
Ge anhörigvårdare ekonomisk trygghet
Kommunerna tillämpar socialtjänstlagens bestämmelse om stöd till anhörigvårdare på olika sätt och i varierande utsträckning. Siffror från Försäkringskassan visar att det är få som nyttjar den flexibilitet som finns i närståendepenningen. Utrikes födda får anhörigstöd i mindre utsträckning än inrikes födda, trots att de i högre grad är yngre och fortfarande kvar i arbetslivet. Vi vill se en utredning av en ny lag efter modell av lagen om ersättning för vård av barn (VAB) eller andra reformer som underlättar för anhörigvårdare.
Bättre stöd till barn som är anhöriga
I Sverige uppskattas antalet personer under 65 år med demenssjukdom till omkring 9 000 personer. Många har minderåriga barn vars liv blir väldigt förändrat och svårt att förstå. Att säkerställa att anhöriga barn under 18 år erbjuds utbildningar, grupper och individuellt stöd över hela Sverige måste vara en prioriterad fråga. Regeringen bör se över hur alla barn och unga under 18 år med en förälder som får demens kan få lämpligt stöd oberoende av bostadskommun.